Tyvärr ökar antalet coronafall igen, vilket innebär att vi än en gång måste handskas med strängare restriktioner. En av dessa är rådet att arbeta hemifrån så mycket som möjligt. Samtidigt försöker vi blicka framåt: Hur återhämtar vi oss från pandemin? Analytiker är överens om att digital innovation kommer att vara drivkraften bakom ekonomisk återhämtning.
Det är inte överraskande att coronaviruset haft en enorm påverkan på ekonomin och att vi kommer att känna av denna globala lågkonjunktur i många år framöver är ett faktum. I och med detta måste vi förr eller senare acceptera följande: framtiden är digital.
Från det ögonblick då viruset började spridas har modern teknologi för många av oss varit en välsignelse. Det hjälper oss på otaliga sätt. Artificiell intelligens kan bland annat användas för att identifiera symtomen på viruset. Detsamma gäller onormal andning. Drönare hjälper till att säkerställa att säkerhetsåtgärder upprätthålls, chattbottar samtalar med människor och ger råd i Covid-relaterade frågor och forskare når ut via onlineplattformar, där de kan dela sin kunskap och sina analyser och forskningsresultat med allmänheten. Även efter pandemin kommer teknisk innovation att spela en stor roll i återhämtningen från den ekonomiska krisen.
Pandemin har påskyndat den digitala transformationen. Organisationer genomgår en övergång till arbete på distans. Men vad innebär det för medarbetarna? Vad bör de veta och lära sig? Vilka kunskaper och kvaliteter kommer att hjälpa dem att få jobbet gjort? Och vilka färdigheter blir överflödiga? Forskning från World Economic Forum (WEF) har visat att ”en tillräcklig investering i mer mänskliga, mjuka färdigheter – som ledarskap, kreativitet, emotionell intelligens och kritiskt tänkande – skulle avsevärt minska antalet jobb som går förlorade till automatisering”. Forbes publicerade nyligen en artikel om varför mjuka färdigheter inte längre bara är ett trevligt tillskott på ditt cv, utan ett absolut måste. Så vilka färdigheter är mest användbara?
Enligt WEF kommer kreativitet (från 2020) att vara en av de viktigaste färdigheterna bland medarbetare, tillsammans med komplex problemlösning och kritiskt tänkande. ”Med dagens enorma tillskott av nya produkter, nya tekniker och nya sätt att arbeta måste arbetare bli mer kreativa, för att kunna dra nytta av dessa förändringar.” Att utbilda människor inom teknisk kunskap är ganska meningslöst om de inte kan vara kreativa i sin användning av kunskapen. Lär människor att komma på egna lösningar och att inte följa strömmen. Om tekniken eliminerar repetitiva uppgifter kommer mänsklig kreativitet att vara avgörande för innovation och utveckling.
Förmågan att ”läsa av rummet” är en viktig färdighet, förklarar vetenskapsjournalisten Daniel Goleman. Det börjar med emotionell intelligens, vilket innebär att du strävar efter att närma dig andra med respekt, vänlighet och empati. Denna förmåga kan vara en stor tillgång för att utmärka dig inom din karriär. Nya studier – utförda av Goleman – visar att emotionell intelligens kan delas in i tolv kategorier, från självmedvetenhet till samarbete. Med andra ord är det oerhört värdefullt att hitta en balans mellan dessa olika kompetenser. Denna blandade kompetens – att kunna ”läsa av rummet” – handlar inte bara om att hantera dina egna önskningar och känslor, utan också om att förstå dina vänners och arbetskamraters behov. Du måste kunna förstå icke-verbala signaler och vara en aktiv lyssnare samt inse hur mycket tid du använder när du talar och hur ofta du låter andra ta plats.
En vanlig graf är inte särskilt fantasifull eller inspirerande. Om du verkligen vill att folk ska bry sig om något måste du väva in din information i en tilltalande berättelse, en berättelse som lockar och går att relatera till. För de flesta är teknik ett abstrakt begrepp och just därför kommer berättelser i denna digitala tid att bli viktigare än någonsin. De utlöser inte bara de verbala regionerna i vår hjärna, utan aktiverar hela hjärnan. En effektiv berättelse är relaterbar, överraskande och spännande och berättas utan onödigt trassel.
I tider med digital transformation kommer de som bygger broar och förhåller sig till andra att vara oumbärliga för teamet. Detta går bortom att känna empati för andra och att föra samman människor. Du måste sträva efter synergi, att verkligen engagera människor och få dem att uppmuntra varandra att generera nya idéer.
Den världsberömda nederländska författaren Harry Mulisch sa en gång att: ”Den frågan är för bra för att förstöra med ett svar.” Bra frågor genererar kreativa svar och – allra helst – en strävan efter lösningar. Om du kan göra dina frågor provocerande kommer de att utmana: Vad hindrar dig från att uppnå ditt mål? Vad är viktigast för dig att fokusera på just nu? Vad skulle få dig att kalla detta projekt en framgång?
I motsats till vad ordet antyder handlar kritiskt tänkande inte om att avvisa idéer eller att ge efter för negativitet och pessimism. Det är faktiskt det mest objektiva sättet att bedöma information och förhindra att fördomar visar sitt fula tryne. Steg ett: Lär dig känna igen fördomar och skilja fakta från åsikter. Steg två: Balansera olika argument med känslomässig information i åtanke. Steg tre: Dra slutsatser med hänsyn till all relevant information.
Att anpassa dina mål och hantera förväntningar. För många är detta lättare sagt än gjort. Det är svårt att släppa taget om långvariga drömmar. Djup besvikelse kan vara svår att skaka av sig, vilket gör det svårt eller till och med omöjligt att komma på kreativa lösningar på problem. Allt detta beror på en brist på kognitiv flexibilitet. Med andra ord: Förmågan att ändra synvinkel, tänka om och anpassa sig till en ständigt föränderlig miljö. Detta är kopplat till inlärningsförmåga, vår förmåga att lära oss och glömma regler och vanor när vi står inför förändring. Osäkerhet bör inte ses som ett hot, utan som en möjlighet att se saker på ett nytt sätt.
Källa: forbes.com
